Presskonferens på ”balkongen”
Kl 14.00 skulle presskonferensen med François Ozon börja idag, fredag 11:e november. Jag är på plats strax efter halv ett. Till min förvåning hänvisas jag till balkongen där presskonferensen skulle hållas. Balkongen?! Tog hissen till tredje våningen och för att försäkra mig om att jag har hört rätt och hamnar på rätt plats så frågar jag den ansvariga. Jo, presskonferensen ska hållas på balkongen. Hon är vänlig och kommer med och visar mig dit. En mysig innebalkong med en stor och vacker kristallkrona i taket ovanför. Det satt redan två fotografer där. Jag tittar mig lite omkring och hittar en bra plats där jag kan packa upp min utrustning: filmkamera, tillhörande mikrofon, en diktafon och en stillbildskamera, som jag brukar ha med mig när jag spelar in material för att lägga ut på min blogg.
Jag ställer mig till höger om de två borden och pallarna där Ozon och moderatorn kommer att ta plats och testar ljud och bild. Tänker vilken underlig plats för en presskonferens: Under balkongen sitter folk och äter, pratar, skrattar, kommer och går. Som om det inte var nog så hörs en soft musik också. Tack och lov stängs musiken av på begäran av konferensansvariga, men allt annat under balkongen fortsätter. Och jag börjar bli lite orolig för ljudet. Har man en riktad mikrofon på kameran så måste man vara ganska nära den som pratar för att ljuden omkring inte ska störa så mycket, något som orsakade en liten ”incident” mitt i konferensen. (Se gärna min film från presskonferensen här nedan)
Ozon är ca 15 minuters försenad. Och när han väl är på plats och efter moderatorns inledande ord och korta samtal med honom så öppnas det för journalisternas frågor. Men presskonferensen kommer aldrig riktigt igång tyvärr. Stundvis känns det faktiskt lite pinsamt. Och när det blir tyst en stund så ställer jag en fråga till Ozon. Det blev några intressanta frågor och svar ändå. Men jag tror Ozon skulle ha bjudit mer på sig själv och berättat mer och journalisterna skulle ha varit mer pigga på att ställa frågor om presskonferensen hade hållits på en tystare plats. Avsedd tid för presskonferensen var 45 minuter, men efter 20 minuter var den klar. Presskonferensen med François Ozon, årets mottagare av Stockholm Visionary Award, var allt annat än visionary – eller var det kanske för visionary!
Efteråt försökte jag vid två tillfällen att få svar på varför man valt ”balkongen” för att hålla presskonferensen på. Jag kan förstå att det inte fanns tid just då att förklara det. Jag packade ner utrustningen och på vägen ut så sa jag tack och hejdå till Ozon och moderatorn som hade hunnit sätta sig vid ett bord på restaurangen och även till den presskonferenssanvariga som stod vid receptionen. Utanför hotellet uppstod en spontan diskussion om just ”oljudet” som hade stört presskonferensen. En klagade över att man varken hörde frågorna eller Ozons svar. En annan sa att han ska skriva till festivalens ordförande om det … Och jag sa att jag tänker skriva ett mejl till presskonferensansvariga och fråga varför man har valt just balkongen. Medan jag gick hemåt på snöiga och hala trottoarer kunde jag inte tänka på något annat än oljudet och ”balkongen”. Viste man inte att det finns så mycket störande ljud där? Oavsett orsak till val av lokal så kan jag bara konstatera att presskonferensen skulle ha varit mer lyckad om man hade valt en tystare plats! Men jag ”räddade” min inspelning av presskonferensen genom att stå riktigt nära Ozon och filma!