Om själ och kropp


on-body-and-soul1

Foto: Folkets bio

 

Om själ och kropp rate-arate-arate-arate-a+

 

Regi: Ildikó Enyedi

Manus: Ildikó Enyedi

Medverkande: Alexandra Borbély, Géza Morcsányi Alexandra Borbély, Ervin Nagy, Itala Békés, Júlia Nyakó, Réka Tenki, Tamás Jordán, Zoltán Schneider, Zsuzsa Járóm m.fl.

Längd: 116 min

 

Två hjortar, en hane och en hona, som rör sig i ett snöigt skogslandskap inleder Ildikó Enyedis senaste film Om själ och kropp. Scenen bryts drastiskt till den totala motsatsen, ett slakteri. De två oförenliga miljöerna: den fridfulla, snöiga och harmoniska skogen och det oroliga, blodiga och horribla slakteriet, representerar världens två motpoler. Däremellan finns den värld som de flesta, både djur och natur, befinner sig i. Men så finns det Endres och Marias gemensamma, nattliga och omedvetna värld som de kliver in i när de sover. Där går de sida vid sida och finner föda och omvårdnad. Om dagarna arbetar Endre som ekonomichef och Maria som nytillträdd kvalitetsinspektör på slakteriet. Ingen av dem har en aning om att de möter varandra om nätterna i samma dröm.

Endres och Marias nattliga möten kommer i dagen när en psykolog som har kopplats in för en brottsutredning i slakteriet konfronterar dem eftersom de har berättat exakt samma dröm fast från kronhjortens respektive hindens anblick vid enskilda samtal med henne. Detta avslöjande gör livet mer spännande men också svårare för både Endre och Maria när de försöker bringa drömmen till verklighet. Och Marias beteendeavvikelser i social kommunikation verkar göra detta omöjligt.

Om själ och kropp öppnar för tolkningar och kopplingar till Shamanism och totemdjur. Att varje människa har totemdjur som leder en genom livets resa men också står för förmågor, utmaningar och rädslor. Visst kan man frestas att börja tolka och övertolka filmen eller hjorten till exempel på så sätt. Men Om själ och kropp handlar inte om flummiga new age upplevelser utan om likheter och olikheter människor emellan, om våra svagheter och styrkor, synliga och osynliga – och om våra fördomar.

Efter 18 år är Ildikó Enyedi tillbaka till stora duken med en stark, gripande och absurd story. Hennes skickliga, erfarna och känsliga blick för detaljer gör storyn likväl sannolik. Det finns en Aki Kaurismäki-estetik över Om själ och kropp som passar alldeles utmärkt till storyn.

Jag föll också pladask för denna magiska story liksom juryn på filmfestivalen i Berlin gjorde tidigare i år då belönade Ildikó Enyedi med Guldbjörnen för bästa film.

Till sist undrar jag vad Carl Jung skulle ha sagt om Endres och Marias gemensamma och exakta drömmar om han var den utredande psykologen eller om Sigmund Freud skulle ha tytt drömmarna. Hmm…

dns_9488-891

Foto: Folkets bio

 

Även om jag har skrivit tidigare på bloggen att jag på ett tag tyvärr inte hinner att skriva filmrecension varje fredag pga arbete med två filmprojekt samtidigt så blev det två filmrecensioner idag. Ja, så kan det också gå när jag får liten lucka.